Istället för att ligga och grisa i sängen i  morse följde jag med Jonas ut på lite abborrfiske, förhoppningarna var av olika anledningarna ganska höga. Vi inledde med lite vanlig wobblertrolling i gryningsdunklet men efter en stunds fullkomlig inaktivitet bytte vi till jigg och drop-shot; dock även detta utan något resultat.

Jag kom ganska snart fram till att lite vanligt jiggfiske antagligen höjde mina chanser till fångst eftersom vi inte hade något ekolod med oss. Det var dock fortsatt dött, bortsett från något litet småpill, tills Jonas bestämmer sig för att backa med elmotorn precis när jag låtit min jigg sjunka till botten efter ett utkast. Jag låter helt enkelt bli att fiska in jiggen medan Jonas flyttar båten 30 meter, då kommer dagens första riktiga hugg. Dom frenetiska knyckarna i mitt Dobynsspö kan bara vara en abborre som klippt min jigg när den släpats fram över botten.

Upp ur vattnet kommer en fin riddare, uppskatningsvis nÃ¥nstans under kilosträcket, nytt Ã¥rsbästa under ett för mig misslyckat abborrÃ¥r. Riktigt, riktigt kul att fÃ¥ en “ordentlig” fisk, det var alltför länge sedan sist.

Efter framgången med bottensläpad jigg kör vi uteslutande trolling med jigg den lilla fisketid vi har kvar innan vi måste packa ihop. Vi koncenterar oss på Jonas absoluta abborrhotspot, som har sanslös potential, men tyvärr lyser dom randiga med sin frånvaro. Jag missar ett riktigt tungt hugg, som dock kan ha varit gädda.

PÃ¥ tal om gädda, det var tre prickiga som fick syna bÃ¥tens insida idag, samtliga pÃ¥ jiggtrolling. Jonas fick dom tvÃ¥ “största”, jag fick en turboladdad smÃ¥knart.

Allt som sprattlar är roligt!

Vissa sprattlar lite mer än andra, dagens största fisk. Jonas hade trollat sin Pro Shad i  10 meter när den högg på ungefär sju meters djup.

Jag rekomenderar att testa jiggtrolling, fyra fiskar och ett gäng hugg pÃ¥ bara 30 minuter är helt klart ett intressant resultat fÃ¥r jag lov att säga. Tunn flätlina, en livlig shadjigg pÃ¥ ett tungt jigghuvud och elmotor/Ã¥ror är allt som behövs. Givetvis bör man ju leta efter relativt ren botten, om man nu inte tycker det är skitroligt att plocka av växter frÃ¥n kroken…

Sen bara mÃ¥ste jag berömma mitt Dobynsspö för den makalösa känslan. Jag kunde känna precis allt som hände med jiggen, om den släpades i lera eller grus. Jag kunde känna om linan gick emot bottenväxter eller om jigghuvet touchade en sten, men framförallt kände jag dom minimala pillen som föregick bÃ¥de gäddan och abborrens hugg (jag hade lätt missat dom med mitt Techniumspö). Jag kunde nästan ha svurit pÃ¥ att jag kände hur fisken tittade pÃ¥ jiggen… Dobyns är helt enkelt i en helt annan dimension än mina andra spön, plus att det är skitkul att drilla fisk pÃ¥.

This blog post is over. Whats is over Brian? I said this blog post is over! Over what Brian? I have to say “over” even when the sentance ends with “over”?!