Hoppa till innehåll

Visa nytt innehåll




Foto
* * * * * 1 rösta

Slackern i mig vaknade för att sedan dö

Postad av David Dalqvist , 30 november 2012 · 943 visningar

dalqvist slackern blogg
Slackern i mig vaknade för att sedan dö Jag är sjuk. Denna sjukdom jag nu bär på har väckt slackern i mig. Jag släpar mig fram här i lägenheten iklädd morgonrock. En ljummen kopp kaffe i handen. Håret på ända. Trasiga glasögonbågar. Ser repriser utav TV-shop. Åt Läkerol till frukost. För stort projekt å bre mackor å Gud vet vad. Fick reklam förut. Vek några flygplan utav dom, de flög. Eldade på ett, det brann upp. Bryr mig inte om nåt. Hade världen just nu varit i färd med att gå under hade jag knappt känt ångest. Kanske det hade gått till på följande vis: Jag ligger i soffan och dricker juice direkt ur paketet, en ballad på radion avbryts tvärt för ett viktigt meddelande. Rösten talar om kärnvapenkrig. Att invånarna skall söka sig till de skyddsrum som finns inom gångavstånd. Vi skall enbart ta med de förnödenheter som är viktigast. Detta är ingen övning - jag upprepar, detta är ingen övning. Sedan blir radiorösten raspig och man urskiljer endast enstaka ord innan man hör gevärsskott inifrån radiostudion och hur radiorösten ropar "N..J. NE..J NE..J!", sedan bryts all kommunikation.
Jag hör det där larmet ljuda utanför. Jag ser flygplan som fäller bomber, splitter krossar rutorna i min lägenhet. Det är skri ute på gatorna. Panik. En handgranat kastas in i mitt vardagsrum, jag stiger helt lugnt, kanske en aning mödosamt, upp och kastar den åter ut. Lägger mig sedan i soffan. Tänker att "det var då själva fan vad folk skall hålla på", går och tar mig en Alvedon. När jag ser tabletten brusa i glaset slocknar mitt väsen för byggnaden jag lever i exploderar, nej den imploderar.
Och så var det med den saken.
Men så tänker jag nu att så här kan det inte gå till, inte i november. November är inte en bra månad för undergång. Jag vill uppleva en sommar till på fjället. Eller söderut. Neråt Europa. Sådeles tar jag fram kartor, gulnande gamla fotografier, anteckningar, planerar; hymmar hummar kliar mig på hakan och har mig. Går in i ett autistiskt tillstånd. Slackern den är spårlöst borta - likt de där fotspåren i strandkanten mellan vågsvallen.
Kastar morgonrocken åt helvete och gör mig i ordning för världen och så går en dag och kommer aldrig åter.

  • Mathias och JarmoK gillar detta



Den här typen av bloggeri älskar jag! Bra David!
Grymt skrivet, skrattade gott åt inledningen med läkerolen,flygplanen mm.
Du är en klippa så skriv på allt vad du orkar innan jorden går under! Enligt mayafolket så skall den göra det nu till jul så du får ösa på.
Foto
David Dalqvist
dec 02 2012 13:04
Tack så mycket gubbar!!

Detta inläggets trackbacks [ Trackback URL ]

Det finns inga trackbacks för det här inlägget

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök i min blogg