Hoppa till innehåll

Visa nytt innehåll




Foto
- - - - -

Klara vatten

Postad av Fiskkonservator Lubbe , 10 januari 2016 · 5 240 visningar

Klara vatten Jag har under flera tillfällen åkt ut på fiskevård och fått lära mig otroligt mycket. Wow! Detta är inte ditt vanliga "upp med all skräpfisk i taskiga nät" och kalla det fiskevård. Dessa killar kan verkligen sina grejor.

Bifogad bild

Vi är alla rätt bekanta med "reduceringsfiske", alltså att man plockar bort delar av en överrepresenterad art i försök att återfå balans i en sjö. Men "Klara vatten" har verkligen tagit det till en helt ny nivå. Främst pga deras passion för sportfiske och samlad förståelse (samt utbildning) för hela den biologiska kedjan som utgör en balanserad sjö.

Bifogad bild
Jesper Brjörk Rengbrant, utbildad limnolog, med en fin gös påväg tillbaka

När tex kommuner eller fiskevårdsföreningar ska ta reda på vad som är orsaken till att deras vatten är obalanserat och framförallt vilka åtgärder som bör tas för att tex få ett bättre siktdjup och reducera algblomning, så brukar det oftast innebära konsultation med experter på olika områden och ibland kostsamma samt ineffektiva provfiske.
Notan kan i vissa fall bli rätt stor pga bristfällig övergripande kunskap kring roten av problemet . Av de exemplen man kommit i kontakt med står det klart att många försök till att återfå balans i en del sjöar varit både dyra och verkningslösa i det långa loppet.


Bifogad bild

Det är här "Klara vatten- killarna" tillför en frisk fläkt och ett effektivt alternativ till fiskevård på traditionellt vis, som i slutändan resulterar i ett friskare bestånd av fisk vilket såklart betyder: Större och mer välmående fiskar. Det är den biten som är av intresse för oss sportfiskare. Men allt hänger samman...

I fallet av reduceringsfiske som jag följt med ut på körs ett testfiske för att fastställa vad som är orsaken till tex dåliga värden i vattnet, dåligt siktdjup samt något som märks hårdast av oss sportfiskare: försämring i både antal och kondition hos predatorer såsom gädda, gös och abborre. Tillsammans med sina predator-kollegor ska de egentligen själva ta hand om reduceringsfisket av braxen och andra arter av vitfisk. För det står klart att det oftast handlar om för stora bestånd av braxen.

Bifogad bild
Magnus Böklin och Jesper Björk Rengbrandt på "Klara vatten" sorterar under ett provfiske... inte för att där va så mycket att sortera, majoriteten bestod av braxen.

Överrepresenterat vitfiskbestånd är oftast symptomen, och sjukdomen är i många fall människan...
Massor av mat för predatorerna i vattnet, det är väl bra? Nej, inte riktigt. Braxen är en väldigt effektiv överlevare som fortplantar sig snabbt och når en storlek som endast de stora topp-predatorerna kan äta. Det vet såklart alla vi sportfiskare hur extremt viktigt det är att stora predatorer inte klubbas utan verkligen måste få simma kvar i våra vatten.


Att beståndet och kvalitén (bla. storlek) på topp-predatorer i en sjö är gott, är som vi vet nyckeln till ett hälsosamt vatten i alla led. I en sjö är det bara predatorerna som kan hålla braxbeståndet på rimliga nivåer. Mindre predatorer såsom abborren är rejäla matmaskiner och tar hand om reduceringsfisket av mindre vitfisk, medans gädda och gös i fin storlek tar hand om de större vitfiskarna. Detta är en del av det eviga överlevnadskriget som är en hårfin balans en sjö kräver för att vara frisk. Resultatet ser ofta vi som sportfiskare i god tillgång till gädda, gös och abborre i bra kondition samt välmående vitfisk.

Man börjar förstå att balansen INTE är svår att rubba. I olika sjöar har olika faktorer betydelse men det går inte att komma ifrån den odiskutabla matematiska formeln: Döda en hungrig, stor predator och fler vitfiskar får tillfället att växa sig över den storlek som predatorn i fråga klarar av att äta.


Bifogad bild

Så om vi tar det från toppen av kedjan...
Färre stora gäddor och gösar (om gös finns) , ger utrymme för mer braxen. De största predatorerna hinner liksom inte äta upp sin andel av medel/stora braxar, vilket krävs för att hålla beståndet balanserat. Då växer dessutom fler av braxarna än tidigare sig till den storleken där de går relativt säkra från predatorer i en sjö. Följden är såklart fler yngel... Fler medel -till- stora braxar = fler yngel.. logiskt.

Det är här skeppet börjar sjunka. Så nu har vi en ökning av brax och/eller annan vitfisk -yngel. För stort antal för att abborren ska kunna "äta ner det" till ett balanserat antal för sjön. Se det som att abborren är ett finmaskigt nät och vitfisken ska passera. En del fastnar (blir föda) och ett gäng tar sig igenom, växer till sig, och ska passera nästa nät med lite större maskor (gös/gädda mf.), en del fastnar och en del passerar och växer till sig för att ta sig igenom det sista nätet med de största maskorna, de största predatorerna.

Anledningen till att de metaforiska maskorna i detta tredje är störst, är såklart för att riktigt stora predatorer oftast finns i extremt få antal i relation till små och medelstora predatorer i en sjö. Så på detta stadiet bör det helst inte finnas för mycket braxen kvar som tar sig igenom. Det blir nu lätt att förstå att om "maskorna" (predatorerna) i något av leden förstoras (blir färre) så slinker fler vitfiskar igenom. Fler vitfiskar, fler yngel...


Med fler vitfiskyngel i vattnet börjar de nu konsumera stora resurser av sjöns djurplankton, kräftdjur och insekter, vilket även är predatorynglens föda . Det är här problemet för framtida generationer av stora predatorer rotas. Braxen och andra vitfiskyngel konkurrerar alltså om samma mat som gös, gädd och framförallt abborrynglen. Abborren som är frontsoldater och ska reducera mängden vitfiskyngel i förstahand, har nu som yngel svårare att slåss om just djurplankton, kräftdjur och insekter. Detta resulterar i att större och större delar av en "abborrkull" inte växer sig tillräckligt stora för att gå över till fiskdiet och börja packa längd och kondition och...just det.. äta vitfiskyngel. De stannar helt enkelt i växten och stora stim blir småväxta, så kallade tusenbröder. Medans braxen, tenderar att fortsätta växa.

Bifogad bild
Gösyngel som vid detta laget borde kunna ha ätit upp sig till en större storlek. Det är inte säkert att de ens klarar vintern.

För stor population av braxen får stora konsekvenser
Ok... så nu hopar sig rent ut sagt en skitstorm av långgående problem för sjön. Jag ska inte koncentrera mig på att beskriva vilka eventuella problem för fågel och växtliv ett för stort braxbestånd har, men minns ni alla de djurplankton-ätande ynglen vi nu har överskott av? Djurplankton äter växtplankton och i minskat antal så får växtplankton övertaget och vi ser våldsamma algblomningar och försämrat siktdjup. Det är verkligen en stor förändring för alla levande organismer och djur hela vägen till den minst viktiga av dem alla: Solstekande, semesterfirande strandbadare.

I brist på mat bökar den nu ökande populationen av större braxar hårdare i bottensedimenten och frigör bland annat fosfor.

Ni ser, allt hänger ihop och även om det inte alltid bara är EN faktor som sätter en sjö ur balans så har oftast braxen en väldigt stor del i den. Skarven äter på många håll enorma mängder fisk. Utsläpp från olika typer av industrier och jordbruk försurar vattnet osv. Men i fallet av ett ökat braxbestånd så sker det genom att predatorerna på ett eller annat vis blivit färre med åren, speciellt de stora.

Bifogad bild
Magnus Böklin från "Klara vatten" visar hur majoriteten av ett överpopulerat braxbestånd ser ut. Mycket taskig kondis, lövtunna och hungriga, en av de drivande krafterna som tros ligga bakom deras mer aggressiva bökande på botten som rör upp bottensedementen och frigör bla. fosfor, samt tar kål på bottenväxter.

Så vad kan vattenägare, kommuner och fiskevårdsföreningar göra åt allt detta? Man kallar in det tunga artilleriet, "Klara vatten", som tar sig ann både stora och små vatten på ett mer kostnadseffektivt och resultatgivande vis mot många tidigare metoder och åtgärder. Men som framförallt har en grym överblick av samtliga led i det eviga balanskriget under ytan vi kallar ekosystemet.

Efter provfiske och eventuella vattenprover kartlägger Magnus och Jesper sjön och beslutar vilka områden som ska fiskas för att fånga in så mycket (i detta fallet) braxen som möjligt. De delar på sin specialanpassade flotte och sprider sin upp till 300m långa not som alltså inte är ett vanligt nät som annars tenderar att skada fisk.

Bifogad bild
Magnus Böklin kör runt och letar koncentrationer av fisk på ekolodet, det ser ut som braxen...
Bifogad bild
Noten läggs ut innan flottarna delar på sig för att börja draget.
Bifogad bild

Noten, som den heter, är mjuk, finmaskig och i princip till för att fösa fisken lugnt, stressfritt och försiktigt som en vägg med sin början från botten, som den bara precis rör vid och skonsamt sveper över. Med manövrering i toppklass närmar sig flottarna varandra för att till slut gå ihop igen med mål att fisken nu är helt omringad av noten.

Bifogad bild
Bifogad bild

Som observatör (och vattenvårdare är jag övertygad om) känner man att spänningen nu stiger. Det är inte många meter kvar och jag funderar på hur många storabborrar jag får se då jag vid flera tillfällen fiskat just efter abborre i denna sjö. Det börjar bubbla i noten, "the jig is up" och fisken inser att de blivit lurade till den exklusiva sammankomsten denna fina senhöstdag. Plötsligt börjar över 1 ton fisk röra på sig 1 meter från mig. En mäktig känsla som förstärks av att solen tittar fram och ett gäng måsar börjar mobilisera sig bakom flotten.

Bifogad bild
Bifogad bild

All fisk håvas upp. Predatorerna måste nu sorteras ut. Men det är just det, det är över 1 ton braxen i noten. Bortsett från små gösyngel som vid detta laget borde ha ätit upp sig till större storlek för att ha en chans att klara vintern så kan vi räkna predatorerna på våra fingrar. Dag 2 drar Magnus och Jesper ett notdrag på över 2,5ton varav 99% består av braxen. Det står klart att sjön håller enorma mängder av braxen som är i dålig kondition och det saknas uppenbarligen den mängd stora predatorer som håller detta bestånd i schack.

Bifogad bild
Bifogad bild

De på en hand räknade predatorerna i tillräcklig storlek att mumsa i sig iallafall en del av de medelstora braxarna, släpps tillbaka för att en dag när sjön är i bättre balans göra det jobb Magnus och Jesper gör.

Bifogad bild
Bifogad bild
En finare ruda simmar majestätiskt tillbaka

Tack för att du tog dig tid att läsa. Det är med info och kunskap samt personer som Magnus och Jesper som vi kan rädda många av våra vatten. Men framförallt upplysa bla. fiskare och förhindra en potentiellt negativ riktning för vattenkvaliteten i våra sjöar.


Som limnolog (sötvattensbiolog) med inriktning på fisk, informerar Jesper tex förbipasserande sportfiskare som inte kunde ana att det ens fanns så mycket braxen i deras vatten. Väl på stranden får jag själv höra om en fiskare som i en herrans massa år fiskat nästan varje dag i sjön, och varje gång kommit hem med många fina och stora gösar. Men nu de senaste åren har det minsann blivit mycket sämre. Här följer lite av mina personliga tankar:

Jag säger inte att denna fiskare står till skuld för en explosion av braxen, men utförs beteendet av många fiskare... under många år. Så har det utan några som helst tvivel en inverkan, ibland stor. Det är egentligen bara sunt förnuft, information och en smula matematik som krävs för att förstå att predatorer har en väldigt viktig roll sjöns ekosystem.

Matfisk i all ära. Håller sjön många medelstora predatorer så tar man med sig nån fisk om så önskas, medelstora predatorer finns det i regel fler av än de riktigt stora. Men det egoistiska och i vissa fall arroganta tänket om att en sjö är en oupphörlig resurs och att man inte har någon inverkan, hur liten den än må vara, är helt enkelt ohållbart när många fiskar i samma vatten med samma tänk. Många har helt enkelt inte kunskap och info nog att binda samman prickarna och tyvärr så tänks det inte mycket längre än "Oh men abborrfiléer som är så gott, synd att slänga tillbaka en så stor och fin..."
Och resultatet ser vi dessvärre i allt fler vatten. Fråga tex någon som fiskat i ett vatten länge, om fisket va bättre förr. Jag garanterar att en äldre person med erfarenhet av fiske kommer i 9 av 10 fall svara att fisket var bättre förr. Anledningarna till detta kan vara många, men jag står fast vid att människan är i störst behov av kontroll, om vi ska få kontroll på våra vatten... Om du så är en chef för vattenreningen på ett gruvbolag, eller en fritidsfiskare i en eka.


  • Anders jansson gillar detta



Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök i min blogg