Små olyckor som dessa får en att tänka, var det verkligen värt? Att spendera sina vakna stunder vid sjön och jaga sina livs fiskar. Slita och släpa all sin packning inkl. blöta skor som man tappat i sjön för att lägga ut kast för kast, tills man hör mullret ovanför sig och regnet spöar ner. Men har man gott sällskap och ett gott humör när man vaknar och ser fram till ännu en fiskedag… Då känns bara allt såå rätt, och inget kan slå ner en!

“Until we meet again, Mr. Lucius.”