Ge mig öppet vatten, försommargryning, total tystnad varvat med fågelsång och ett ofattbart lugn… som plötsligt bryts av ett ilsket tjutande nappalarm och en skrikande baitrunner… då jäklar lovar jag att inte klaga på varken värme, mygg eller knott!

Here we go! (utan någon särskild rangordning)

# Fånga 10 karpar över 10 kg.

# Fånga en karp på minst 8 kg på frilina, ytbete eller flötmete.

# Fånga en multe. Fluga eller mete spelar mindre roll…

# Utforska lite vatten jag själv sällan eller aldrig fiskat i. Främst i jakt på gädda, karp, sutare och ruda.

# Bjuda er på lite amatörmässig fiskefilm. Det planeras karpfiske, flötmete efter sutare, frilina på färna och lite gäddfiske…

Och där får det nog vara bra för 2011… ja, i ärlighetens namn blev det nog FÖR bra nu. Bara de där två översta målen kommer bli tillräckligt kämpiga och tidskrävande.

Då ska bara isen ge med sig också, sen kör vi!

Tight lines!

/Jimmie

Stora nyheter kan fortfarande komma att publiceras här, men det lär ni väl märka då.

Tight lines!

/Jimmie

Kvällens största bralle, strax över kilot.

Spenderade gårdagskvällen med lite braxmete och nog blev det en och annan brax alltid! Mestadels små 500-grammare, med denna hanne på strax över kilot i topp. Fick även en märklig hybrid som till kroppsformen liknade en blandning mellan mört och brax (ganska så oval), men som i övriga drag såg ut mer som en mix av sarv och björkna… knepig fisk helt enkelt.

Nu blir det avbrott i fisket för 3 dagars jobb innan den efterlängtade 2-veckors semestern drar igång!

Simma lugnt!

/Jimpa

Därför vill man ju väldigt gärna testfiska efter ett par dagars mäskning… och tur är väl det!  För när jag och Andreas höll på att packa ihop efter kvällens testfiske, ungefär tjugo över midnatt, drog det iväg på min ena boltrig och några minuters hård kamp senare ljöd ett glädjetjut över sjön… 8200g – sjörekord.

Jag längtar.

Tight lines!

/Jimpa

Kom fram till swimmet precis när det ljusnade lite lätt och fåglarna var redan i full gång med sina serenader… vackert! På hair-riggarna satte jag ett vanligt majskorn och ett av gummi som dessutom har tillräckligt med flytkraft för att lyfta både krok och bete över botten 5cm innan ett blyhagel på tafsen hindrade ytterligare stigning.

Jag hann verkligen inte mer än lägga ut mitt andra spö innan det drog iväg på det första, den fisken tappade jag efter ett par sekunders fight men jag hann inte mer än veva in riggen och börja beta om innan det drar iväg på spö nummer 2. Den fisken satt bättre och efter en trevlig liten fight, där jag hela tiden hade ett stabilt övertag (karpgrejer till sutarfiske lägger fisken i saftigt underläge direkt, tyvärr) kunde jag landa morgonens första sutare.

En fin hona i standardformat…

Fiskade vidare och började efterhand att trixa lite med riggarna – ändra tafslängd, längd på håret, pop-up vs bottenbete, krokstorlekar, hårets placering på kroken och lite andra små detaljer som kan göra hela skillnaden då fisken är lurig och försiktig.

Största problemet jag hade idag var att fisken tycktes plocka upp betet men ändå inte suga med kroken in i munnen, den bästa medicinen mot detta upplevde jag vara att förlänga tafsen något (från 15-20cm upp till nästan 30) och tighta upp håret så att krokbetet satt alldeles intill krokböjen. Då minskade antalet resultatlösa run markant, tyvärr så dog fisket ut ganska snabbt och plötsligt runt 06:00 efter att jag landat de fyra (kanske 5, minns inte riktigt) sutarna som blev totalen för den här morgonen.

Den här sutaren satt krokad genom underläppen från utsidan, ett tydligt tecken på att fisken tagit betet försiktigt och egentligen inte haft kroken med in i munnen. Hon hade helt enkelt bara otur som fastnade ändå…

Karpbulle bakning

Som jag nämnt tidigare i våras så kommer en hel del krut läggas på karpfiske, och första steget är ju att förbereda satsningen. Först och främst ska swimmen, där mäskning och fiske kommer bedrivas, väljas ut. Detta har vi redan gjort ganska så färdigt, har valt ut 3 heta platser som vi vet är regelbundet besökta av karp och de är dessutom lite anpassade för olika vindförhållanden (underskatta inte vindens betydelse för karpfisket!) och situationer, det som återstår är en noggrannare kontroll av djup och bottenförhållanden för att försöka lokalisera exakt var krokbetet ska läggas. Mer än så kan jag inte avslöja om våra utvalda swim i nuläget, helt enkelt för att vi ska få fiska ostört när det så småningom blir dags…

Idag bakades äntligen den första omgången boilies inför satsningen, efter lite strul med leveranser och utsålda lager så kom ju mixen och ingredienserna fram till slut. Och då jävlar är det bakningsdags!

Först och främst så behövs en vettig skål i lite större modell för att blanda mixen, en hushållsvåg för att mäta upp rätt mängd mix, en arbetsyta att rulla till fina korvar i rätt diameter på (här en laminerad spånplatta som rullbrädan skruvats fast på), rullbrädan är boilierullarens absolut bästa vän(!) och en hushållsfritös (självklart laddad med vatten, inte olja) är en god tvåa som gör kokningen mycket smidigare och snabbare… Lite andra småprylar behövs också samt någonstans att lägga bullarna på tork, jag brukar köra på en rejäl handduk.

Självklart måste man även ha lite ingredienser! Jag körde på CC Moore’s Sweet milk & tiger -mix som smaksattes ganska så diskret med tigernöt och hampa…

Väg upp rätt mängd mix, jag kör ett kilo åt gången vilket är en ganska lagom mängd att jobba med, och om jag ska baka större mängder vid ett tillfälle blandar jag i så fall flera omgångar med ett kilo torrmix i varje…

Nu är det dags att börja kladda så smått. Knäck äggen och ner med dom i skålen där allt ska blandas. En bra utgångspunkt är 6-7 ägg per 1kg torrmix, och vid behov tillsätt fler ägg efter hand…

Vispa runt äggen…

I med smakämnen och övriga flytande ingredienser, här är det tigernöts extrakt som hälls i…

…och här har hampoljan och även lite vanlig matolja (för mixens smidighet) hällts i. Vispa runt igen så att äggen och smakerna blandas fint…

Nu är det dags att bli riktigt kletig! Häll i den torra mixen och rör runt under tiden, knåda och håll på tills en bra konsistens uppnås och degen blir lättarbetad, men inte för torr. Tillsätt ytterligare ägg eller torr mix om det skulle bli för smuligt eller för kletigt…

Rulla ut en liten degbit till en korv i lagom diameter för rullbrädan, lägg den i brädan, på med övre halvan, dra lugnt fram och tillbaka ett par gånger och…

…tadaaa! Perfekta små bullar redo att kokas!

Som sagt så kokar jag mina bullar i en vanlig hushållsfritös, det är helt enkelt smidigare, säkrare och effektivare. Mycket tack vare den praktiska korgen som kan lyftas i och ur med alla boilies i säkert förvar på turerna mellan rullbräda, kokning och avdroppningsställ. Glöm att här bränns fast några värdefulla gosaker i botten, att det stänker när boiliesen ska läggas i för kokning eller otyget med att få tag på dom små rackarna i ett inferno av kokande vatten och 100-gradig ånga när dom kokat färdigt och flutit upp…

Direkt efter kokning bör bullarna flyttas över till någon form av sil eller durkslag där de kan droppa av och torka en minut eller två…

…innan förflyttning till handduken där dom sen får ligga och torka några timmar.

Visst ser dom härliga ut, gyllenbruna och fullproppade med gosaker! Då återstår bara en sak…

…att frysa in dom i lagom stora portioner, här är det 2kg torrmix som förvandlats till nästan 4kg färdiga boilies. Då återstår “bara” 13kg torrmix som ska förvandlas till karpgodis inför satsningen som börjar om mindre än två veckor… förhoppningarna är höga, men en hel del förberedelser återstår. Om vi får ett lyckat resultat så vore det sjukt kul! Det handlar trots allt om den första “seriösa” satsningen som någonsin görs efter karparna i den här sjön.

Tight lines!

/Jimpa

Mäskning förbereds, riggar knyts och färdigheter i stalking finjusteras med hjälp av några fina men väldigt skygga gräskarpar på 6-7 kg…

Tyvärr så fiskade jag själv och hade inget kamerastativ med mig, men fick en liten bild när den första gled i håven, vikten okänd, men uppskattas till 6-7 kg som sagt.

Ikväll blir det förhoppningsvis en runda efter sutare med Andreas, och i så fall får ni förhoppningsvis en rapport och något fint att vila ögonen på lite senare…

Tight lines!

/Jimpa

See you when I see you.

När jag väl kom iväg så var skymmningen ett minne blott och det enda som möjliggjorde visuell kontakt med betet och lokalisering av fisk var halvmånen som lös ovanligt klart på himlen, så även om det var väääldigt mörkt och oerhört ansträngande för ett par trötta ögon så lyckades jag ganska snart lokalisera vågorna av vad jag misstänkte vara en gräskarps lugna rörelser, baserat på att den uppehöll sig alldeles invid strandkanten just där det växer lite spädare gräs istället för vass. Alltså rena godiset för en gräsare.

Oavsett vad det var så skulle det erbjudas smörgås istället för sallad!

Jag iakttog fiskens rörelsemönster en stund och kastade sen ut en handfull brödbitar några meter framför i hopp om att den inte skulle ändra riktning. Så fort brödet plaskade ner påytan gjorde fisken en lite häftigare rörelse och lämnade en liten virvel som enda spår på ytan av att den ens hade varit där…

“Faaaan…” tänkte jag, men just som jag övervägde att söka vidare längre bort längs stranden så sörplar det till ute bland brödet och två gräskarpshuvuden guppar upp och ner medans dom plockar åt sig brödbitarna en efter en med ett härligr “sschlurrp!”  för varje brödbit som försvinner. På med bete fort som fan och kasta ut… återigen stendött så fort brödet landar på vattenytan, men bara en liten stund (läs en kvart) innan den ena gräskarpen återvänder och genast plockar mitt krokförsedda bedrägeri, jag sveper spöt bakåt och känner en bastant tyngd i andra änden och ytan exploderar!

Tre sekunder senare försvinner motståndet i andra änden och där står jag och ser hur virvlarna och vågorna långsamt försvinner och alla tecken på fisk än en gång är som bortblåsta… Bara till att leta vidare längre bort då, så jag tar mina grejer och smyger vidare bort mot en liten näckros samling. Här brukar det gå att mäska upp dom till ytan så jag lägger ut en näve brödbitar på prov och sätter mig att vänta. Inte ett liv, däremot så hör jag ett svagt sörplande från platsen jag just lämnat och vid en liten spaning tillbaka mot det swimmet ser där ut att vara nåt i rörelse igen. Jag smyger tillbaka och sätter mig återigen och spanar… lägger ut några brödbitar och krokbetet strax intill smakproven. Stendött. Och som om jag inte haft nog med oflyt med den tappade fisken så dyker ett elakt litet moln upp framför månen och helt plötsligt kan jag varken se brödbitar eller eventuell fisk i rörelse. Den enda lösningen jag kan komma på är att fiska riktigt nära mig, närmare bestämt rakt under spötoppen 3,6 meter framför näsan på mig, med ca 1,5 meter lina mellan bete och spötoppen som hålls lite över metern rakt ovanför krokbetet vilket innebär att jag skulle känna ett eventuellt hugg inom loppet av ett par sekunder. Även om det var helt omöjligt att hålla koll på betet så skulle jag nu få klara besked när det hände något.

Efter en stund börjar det sörplas lite i närheten… pulsen stiger… det sörplar till… känner en liten dragning i spöt, krokar och blir nerstänkt! Spöt böjer sig ner till handtaget, fisken gör två rejäla slag med stjärten och jag fattar att nåt är fel när slirbromsen inte går igång. Sekunden senare knäpper det till, allt motstånd är borta och en rejäl plogvåg drar snabbt iväg från swimmet innan ytan återigen lägger sig spegelblank…

En snabb inspektion senare bekräftas det jag var rädd för, linbrott. På något sätt hade linan snott sig runt spötoppen och då var där inte mycket att hoppas på när en karp/gräskarp på minst 4-5kg bestämmer sig för att den vill dra iväg… tänk dig själv att meta karp med ett 3m toppknutet, ingen kul upplevelse!

En tråkig händelse och ett saftigt anti-klimax efter nästan två timmars smygande och hukande i vassen… men det var åtminstonde kul att få känna på lite riktig fisk igen. Och jag ska ha revanch, det kan ni ge er fan på!

Tight lines!

/Jimpa