Och när vi nu sammanfattar dagen så måste det bli en liten delseger på vår väg.
Intresset var stort och vi har under dagen haft många och långa samtal om vårt arbete kring ån men också fått tagit del av berättelser om ån, hur det var förr och fram till idag.
Vi har bara fått positivt bemötande för vårt arbete och många har imponerats över det vi åstadkommit fram tills dags datum. Några väldigt intressanta kontakter har knutits och skall man nämna några så är det inom bank, markägare, fiskerättsinnehavare, hotell osv.
Vi har också fått räta ut några frågetecken kring vår ambition med ån. Orten är liten och det blir lätt rykten som har en tendens att växa ur sin kostym tillslut, om vi inte syns och kan berätta hur det egentligen ligger till.
Så ett stort tack till er alla som tog er tid att stanna upp hos oss och lyssna på vad vi hade att säga, men också berättade om Skeboån utifrån er synvinkel, vi uppskattar detta väldeliga.
Hoppas vi syns igen i framtiden.

Vi har också insett att detta med vandringsvägen upp i ån är inte bara ett problem för havsöringen, utan många av de fiskarter som sedan tidigare funnits i ån syns knappt till längre. Så att vandringsvägen är viktig råder det ingen tvekan om.
I helgen som var, lade vi sista handen på en av de sträckor som vi tittar närmare på i vår studie.
Vi vadade oss igenom hela sträckan, närmare 1 kilometer och dokumenterade djup, bottenstrukturer, strand och vatten växtlighet plus förekomsten av medelstora och större stenar, som kan vara en bra grund att bygga mot vid vidare arbete.
Vi tittade också efter djuphålor, ståndplatser för fisken att vila på under leken, söka skydd eller övervintra i ån.
Allt dokumenterades och med ett par meters mellan rum togs data.
Detta material skall nu sammanställas och sedan skickas in till bland annat länsstyrelsen i hopp om att dom kommer att få upp ögonen ännu mer för arbetet vi gör och främst för att öka vårt sammarbete kring åns öringar och övrig fisk.
Kolla även in vår blogg för lite bilder och annat.
http://skeboanssportfiske.blogspot.com/

Om vi tar vår egen å här i Hallstavik, Skeboån.
Här finns, har vi påvisat i vår rapport,(se Skeboåns Sportfiske och rapport) förutsättningar för att i fölängningen kunna bedriva ett unik sportfiske efter storvuxen havsöring, och det på en till stora delar självreproducerande stam.
Vi driver projektet med just det målet, där delmålet är biotopvården och reproduktionen och där drömmen är att kunna starta upp ett fiske.
Som ån ser ut idag, så nyttjas den enbart för sitt innehåll, alltså vattnet.
Den bevattnar åkrar i det jordbrukslandskap den passerar och den förser också Hallsta Pappersbruk med nödvändigt vattenuttag för produktionen.
Men i övrigt så finns där ingenting annat.
Okej, en del tar sig säkert ett svalkande dopp i den och någon går säkert ned med sitt rödvita flöte och tar sig en abborre eller två.

Om vi nu ser framåt på tidsaxeln ytterligare 4-6 år, när vårt arbete med att skapa rätt förutsättningar i ån för lekande fisk börjar betala sig, där räntan på insatt kapital börjar synas i ån i form av fler fiskar i ån helt enkelt.
Då kommer nästa del i projektet, att börja titta på förutsättningarna för att starta upp ett fiske i någon form.
Till en början väldigt sparsamt och med mycket lågt, om ens något uttag alls av fisk.
Vad blir då vår del i det fortsatta arbetet?
Som vi ser det så är vår fortsatta roll i detta att bedriva det arbete vi gjort fram tills dess, alltså trygga fiskens fortplantning och fortsätta jobba med förbättringar för fisken och naturligtvis att informera om och skapa rätt regelverk för det eventuella fisket.
Men vi kommer att behöva hjälp och detta på flera olika områden.

Jag tänker leka lite med en tanke här, ni kommer att förstå vid textens slut vart jag vill komma.

Vi skriver år 20xx någonting, förbättringsarbetet fortgår och vi har nu kommit så långt att vi inte längre är ensamma i vårt arbete, då som nu med Länsstyrelsen och Stockholms Stad utan nu finns även Gymnasieklasser/elever på plats som går den här typen av utbildning och som tillsammans med oss har Skeboån som praktikplatser och eller för sina praktiska arbeten.
Vi sysselsätter också genom detta arbete lokala entreprenörer, kanske mest genom grävmaskiner och dylikt arbete.
Dessutom har vi genom Länsstyrelsens försorg mindre forsknings eller uppföljninsarbete i och kring ån och dess biotop och fauna.
Utöver detta så följer vi upp allting på vår egen hemsida, där senaste informationen kring de arbeten som pågår publiceras.
Ett arbete pågår också för att delvis restaurera den gamla banvallen som fortfarande finns kvar utmed ån på vissa ställen till ett populärt vandringsstråk, där man på nära håll kan följa arbetet som pågår i ån. Och på vissa utvalda platser kan man stanna upp på iordningställda rastplatser för att inta sin medhavda fika.
Det finns också andra som håller till runt ån och som håller mer koll på djurlivet ovan vattenytan. Och våra uttrar och kungsfiskare är väl övervakade och det pågår samtidigt arbete för att trygga deras fortlevnad i ån genom att återställa flodbankar för att bygga sina bon på.

Årets restaureringsarbeten närmar sig sitt slut strax innan havsöringen startar sin vandring upp för leken.
Fiskräknaren i vår nya vandringsväg registrerar uppgången av fisk och i samarbete med ett lokalföretag som odlar fisk fångas och kramas fisk från ån för att säkra den vilda havsöringsstammen.
Leken är över och den 1 januari klockan 07:00 går startskottet. På plats finns folk som både räknar och mäter och kanske till och med märker fångad fisk, allt dokumenteras för att ha så noggrann uppföljning som möjligt.
Detta för att kunna sätta in rätta åtgärder i tid och på rätt ställen.
Det finns både fiskare och åskådare på plats och det serveras varmt att dricka och äta. Lokala medier följer premiären.
Premiär veckan fiskas det på anvisade platser och tider, övrig tid så kan guide hyras som medföljer under fisket.
Det är inte bara lokalt intresserad sportfiskare som finns på plats, utan folk har rest till Hallstavik och Skeboån för fiske och behöver därmed övernattningsmöjligheter, fylla sina bilar med bensin och handla i våra affärer.

Mmmm, börjar ni ana vart jag vill komma?

Premiären avlöper bra och nöjda fiskare vänder hemåt och budskapet sprids i sportfiskevärlden. Åk till Hallstavik, där finns ett mycket välskött vatten och kunnigt folk som möter upp och guidar dig genom dina fisketillfällen.
Hela kring arrangemanget är välskött och man har en proffsig inställning kring detta med fisken och fiskaren.
För att ytterligare stärka uppgången av fisk, så har det införts fredade zoner i den havsvik som Skeboån mynnar i och fisken kan röra sig fritt upp och ut i ån.
Den fisk som sedan vandrat ut igen lever sina dagar ute i vår skärgård och i och med åns framgång så har även fisket efter havsöring stärkts där. Så under senare delen av våren så kan man hyra fiskeguider som tar med sportfiskaren ut till riktigt heta platser för fiske.

Som ni säkert förstår så finns där ytterligare idéer kring ån och på vilket sätt man kan utnyttja dess resurser allt utifrån den synergi effekt som vårt projekt skapar.
Är detta då en helt befängd tanke, totalt tagen ur luften från någon som inte inser alla ”problem” som finns på vägen?
Är detta en ouppnåelig dröm från en insnöad sportfiskare som när en idé om samexistens kring en befintlig resurs som om den vårdas på rätt sätt skulle kunna bli realitet?
För att förtydliga ytterligare vad texten säger.
För att vi skall lyckas till 100% med vår idé, vårt lilla projekt och vår dröm så måste fler kunna se möjligheterna.
Vi, som bedriver arbetet kring ån och dess fiskar är inte dom som skall sitta i grävmaskinen, som skall räkna och mäta fiskar, sälja fiskekorten, stå både i bensinstationen och i mataffären. Vi skall heller inte se till att det finns övernattningsmöjligheter eller vara fiskeguider eller tillsyningsmän.
Vi vill bedriva vår del i allt detta, att se till att resursen finns och att den tas tillvara på rätt sätt för att räcka till alla.
Om jag istället ställer en motfråga, vad är det som säger att vi inte skulle lyckas med detta?
Varför skulle vi inte kunna skapa vårt eget lilla Mörrum i och kring vår å?

Som jag känner det, så har vi idag, när vi skriver 2011 fått med oss precis det rätta människorna i arbetet som bedrivs i dagsläget. Länsstyrelsen, Stockholms Stad och vårt egna lokala Hallstaviksnätverket, men jag saknar också en aktör, Norrtälje Kommun, som i allra högsta grad borde vara intresserat av projektets framgång utifrån den möjligheten det ger, att i förlängningen faktiskt sätta Hallstavik och kommunen på kartan och skapa arbetstillfällen.
Vi har vid några tillfällen försökt tagit kontakt med kommunen, som faktiskt inom området har kunnig personal på plats. Inget intresse har visats, än kanske vi skall tillägga.

Ser man sen detta i ett lite bredare perspektiv och tittar på hela landet och alla små och stora vattendrag som idag misshandlas eller helt enkelt ligger outnyttjade så inser man ganska snart att här finns inte bara några få arbetstillfällen som väntar, utan en hel industri.
Och då den natur och miljövänligaste industrin som kommer att finnas i landet.
Räntan på insatt kapital, en kort mening som får vilken ekonom som helst att lyfta på ögonbrynen, det är den vi pratar om här.
Borta är den tid då storföretagen byggde och satsade. Vi kan inte längre se dessa jättar som den enda vägen ut.
Vi måste börja se oss om i vår närmiljö och bygga på de resurser vi har istället för att vänta ut sega förhandlingar och utdragna investeringar som sen tillslut inte leder någonstans.
Hallstavik är en sådan byggd, som länge levt på sin stora industri men där den tryggheten numera är borta till förmån för avkastningen per aktie och jakten på vinstrekord. Inget fel i sig och kanske det naturliga steget att ta om vi ens skall ha något bruk kvar på orten.
Men med endast en mil ut till en underbar skärgård, också det en resurs, så vore det väl tusan om inte vi skulle kunna ta del av den industri som växer sig allt snabbare i landet, upplevelseindustrin.
Vi måste inse att vi på vår egen bakgård sitter på resurser som andra människor kanske jagar hela sitt liv.
Räntan på insatt kapital? vad innebär då den meningen för oss i vårt lilla projekt?
I korta ordalag så som vi ser det så är det upplevelsen, arbetstillfällen, miljöarbetet, goodwill, sätta orten på kartan och så vidare.
Vad skulle då det insatta kapitalet vara?
Det är de pengar och resurser som går åt till att skapa förutsättningen.
Ån finns där, havsöringen finns också där fast i en mycket liten utsträckning idag.
Startkapitalet är redan insatt och nu handlar det om att placera resursen rätt.
Kommer vi inte att påverka ån negativt då?
De som idag använder ån för bevattning och som resurs i en produktion, kommer inte de att få betala mer än de får tillbaka?
Absolut inte!
Återigen, det handlar om samexistens och tillgodose allas intressen, det är ju det som är det fina i den här typen av industri, alla kan vara med och dela på kakan.
Många likt mig har insett detta och jobbar för att få beslutsfattare i regeringen, kommuner och företag att inse samma sak. Att genom gemensam sak och tydliga mål jobba för att låta denna industri växa sig allt starkare.
Vi måste vara stolta över det vi har och visa upp det och kanske framför allt, vi måste våga dela på kakan med andra.
Först då kommer den här typen av projekt, som vårt lilla med Skeboån i Hallstavik, att nå den framgång det förtjänar.
Ett projekt som inte bara tillgodoser naturens intresse utan också ser till det lokala engagemanget.

Mycket kul och inspirerande att få den feedbacken från dom, och det ger oss ännu mera råg i ryggen att fortsätta vårt arbete i och kring Skeboån.

Fortsättningen nu under våren är att börja förbereda arbetet med kartläggningen av de två sträckor som ser mest lovande ut, och som inte på något sätt påverkar andra intressen i ån.
Kartläggningen är en utökad inventering på dessa sträckor i form av noggrannare uppmätning av vattennivåer, djup, flöden och strömriktningar, men också titta på strandregionen och bottenstrukturer.
Detta för att försöka komma så rätt med de insatser som skall göras redan från början utan att påverka vattennivårer och dyligt.
Men också för att inte påverka det övriga livet som finns i ån.
Ytterligare ett jobb, som till och med står först på listan är att se över den vandringsväg som finns där ån mynnar ut i saltsjön (Edeboviken)
Den vandringsvägen är sedan tidigare utdömd och efter vår rapport så lyftes den frågan upp högst på dagordningen.
Nuvarande “laxtrappa” sitter för högt och är dessutom för smal och brant.
Större havsöringar har, om det är bra vattenföring inga problem att ta sig upp men övrig fisk, som också dom använder denna väg har inga som helst möjligheter till vandring.

Vi är väldigt glada för att vi får fortsätta vårt arbete tillsammans med Hallstaviksnätverket och hoppas nu att vi skall få samma bifall från Stockholms Stadsidrottsförvaltning och Länsstyrelsen.
Den sistnämda har vi fortfarande inte hört något ifrån.

http://skeboanssportfiske.blogspot.com/

Vi har skickat den till flera, bland annat Läsnsstyrelsen och väntar nu på respons om det vi skrivit.
Den kommer att publiceras här, så fort alla som fått den skickat till sig har läst och eventuellt kommit med kommentarer.

Det har varit ett mycket intressant arbete att göra. Vi startade upp detta med enbart vårt brinnande intresse som den stora motorn. Allt annat har vi försökt lära in på vägen fram mot detta, vad vi hoppas, delmål.
Responsen har varit näst intill 100% positiv så här i uppstarten.
Så har ni ett vatten i er närhet och känner att ni skulle vilja göra något aktivt för att förbättra livsmiljöer för våra vattenlevande djur i någon form, var inte rädda för att börja dra i lite trådar, och var defentivt inte rädda för att ta kontakt med de stora jättarna, som till exempelvis Länsstyrelsen eller Naturvårdsverket.
Vi valde att titta på ett strömmande vattendrag och rikta in oss på just Havsöringen, men vi har märkt att ju längre tiden gått så har även artregistret även för oss växt.

Så snart vi publicerat rapporten så kommer vi också att göra en sammanfattning av våra erfarenheter och även lite tips och råd.
Men har ni redan nu funderingar, så tveka inte att skriva ett mail till oss på adressen här intill.

Vi har följt upp hela åns sträckning, men sett att vissa punkter krävt mer av vår tid en andra.
Har också haft några intressanta möten nu på slutfasen.

Detta kan ni läsa mer om på http://skeboanssportfiske.blogspot.com/

Som vanligt, så finns en fylligare rapport om besöket på vår egen sida: http://skeboanssportfiske.blogspot.com/

Tack för uppmuntrande kommentarer och inlägg.